Tysk präst på frimärken i Sverige och Finland?

Vem spelar rollen av reformatorerna Olaus Petri och Mikael Agricola?

Frimärket till minnet av den religiöse reformatorn Olavus (Olaus) Petri (1493-1552) ska enligt frimärkskatalogerna föreställa honom predikande i predikstolen i Stockholms Storkyrka. En rimlig förklaring eftersom han bl.a. verkade som kyrkoherde där. Så långt allt väl.


När man sedan i Finland år 2007 skulle hylla Finlands reformator och skaparen av det finska skriftspråket Mikael Agricola (ca 1507-1557) gjorde man det med ett block med utdrag ur den första finskspråkiga ABC-boken och där frimärket visade samma motiv som Sveriges Olavus Petri-märke. Denna bild är hämtad ur Agricolas Rucouskiria Bibliasta, Bönebok ur bibeln, av år 1544 och visar en predikande präst, en andäktigt lyssnande menighet och en man som hanterar långved utanför kyrkan.

Agricolas finskspråkiga bönebok med 900 sidor med tryck i rött och svart och mängder av bilder anses vara en av de främsta och mest påkostade uppbyggelseböckerna i den nya evangelisk-lutherska världen; en värld som brutit med den katolska kyrkan i Rom.

Konsthistorikern Anna Perälä har behandlat Agricolas arbeten i sin bok utgiven 2007: Mikael Agricolan teosten painoasu ja kuvitus, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 923  (Typografi och illustrationer i Mikael Agricolas verk, Finska Litteratursällskapets Handlingar 923).

Bilden med prästen i predikstolen användes av Agricola för att symbolisera katekesens tredje bud: ”Tänk på vilodagen så att du helgar den.” Helgandet skulle ske genom gudstjänstbesök. Under gudstjänsttid var det inte tillrådligt att göra annat! Att lyssna till predikan var viktigt; den hölls på det egna språket till skillnad från de tidigare katolska prästernas mässande på obegripligt hokus-pokus-latin.

En hädisk tanke: kan den vedstaplande mannen trots allt vara en kyrkovaktmästare som har till uppgift att elda i kyrkan för att hålla värmen för menigheten som sitter i draget från det jättestora öppna fönstret?

Det stora fönstret som inte hör hemma i den tidens kyrkoarkitektur tar Anna Perälä, och de referenser hon anger, som bevis på att bilden inte visar någon verklighet; den ska endast tolkas symboliskt. Om inte kyrkan är verklig, kan den heller inte vara Storkyrkan i Stockholm. Vem är då den predikande mannen i predikstolen? Knappast Olaus Petri, således.

Bilden, träsnittet, är sannolikt av tyskt ursprung, skuren av en okänd tysk konstnär. Den ingår nämligen i en serie småbilder som förekom i olika skrifter under reformationstiden. Anna Perälä nämner som exempel den andra upplagan av Olavus Petris Postilla, tryckt i Lübeck 1537 och 1538, Justus Jonas Katekes, tryckt i Wittenberg 1543 samt den svenska handboken ”Een Handbook ther uthi Döpelsen och annat mehr Christeligha förhandlas”, tryckt i Stockholm 1557. Bildernas ursprung eller direkta förebilder är dock okända.

Agricola med sina finskspråkiga böcker var sannolikt det Kungliga tryckeriets i Stockholm största enskilda kund och Perälä antar att det var på hans initiativ som de tyska träsnitten kom i användning i Sverige.

Av Sten-Anders Smeds

 

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>