Tyskland och Sverige möter varandra i Sotji under gruppspelet vid fotbolls VM. Deutsche Post firar med en minnespoststämpel! Stämpeln visar en fotbollsspelare, Olympiastadion i Sotji, och har texten Deutschland-Schweden. Läs mer här.
Frimärkskataloger kostar en hel del i inköp och det är väl knappast någon motivist som äger en modern världskatalog. Men på internet förekommer en hel del webbsajter med kataloger som har den fördelen att de är gratis. De utges, vidmakthålles och bearbetas av grupper av intresserade samlare som vill dela med sig av sina kunskaper, eller även av kommersiella firmor. En stötesten är att katalogutgivare såsom Michel, Yvert & Tellier, Stanley Gibbons m.fl. har exklusiv rätt till sina katalognummer så nya aktörer måste göra egen numrering. Men detta torde inte vara något problem för aktiva motivsamlare som av gammalt är vana att göra sina önskelistor grundade på land, årtal för utgåvan, samt motiv, således utan katalognummer.
Här följer en liten översikt över sådana internetkataloger. Det finns säkert fler och kanske kan MOTIVSAMLARENs läsare bidra med kompletteringar. Denna översikt har gjorts under andra veckan i mars 2016, så katalogerna kan ha blivit mycket ändrade när du läser dessa rader. Inspirationen till denna studie kommer från Norsk Filatelistisk tidskrift 2/2015 som återger en artikel av Holger Vilstrup i danska Frimærkesamleren.
De flesta av dessa internetkataloger redovisar enbart huvudnummer; varianter med t. ex. olika vattenmärken och tandningar saknas än så länge men de kommer kanske så småningom. Dessa senare är normalt inte intressanta för de flesta motivsamlare. De som däremot har ambition att höja det filatelistiska värdet med sällsyntare frimärksvarianter får än så länge leta information från annat håll.
Internetkatalogerna
En webbsajt som inte i egentlig mening inte är en frimärkskatalog utan är en lista över existerande kataloger är http://www.worldstampcatalogues.com och här kan motivister fördjupa sig i som ger ett antal motivområden, från Aircraft till WWF. Många länkar ger enbart information om existerande tryckta kataloger, medan andra, ofta privata hemsidor, ger direktfilatelistisk information från olika motivområden, så sajten kan vara värd att beskådas och funderas över.
En som har den nederländska frimärksfirman Postbeeld till upphov är
http://www.freestampcatalogue.com
där frimärkspriserna, ”katalogvärdena” är firmans försäljningspriser. Här tillämpas egna katalognummer, men nummer från de stora katalogerna anges ofta. Katalogen verkar mycket fyllig, från år 1920 till de nyaste utgåvorna och omfattar hela världen, dock inte de värsta agenturländerna med sina omfattande oseriösa utgåvor. En lista över 300 olika motivområden verkar spännande. En titt på ett eget tidigare samlingsområde, orkidéer, visar att många av Sveriges orkidéfrimärken saknas. Endast de två orkidéserierna från 1982 resp. 1999 är nämligen listade; de som förekommer i en serie med andra växter eller som sidomotiv har missats. Här finns onekligen en uppgift för den intresserade att hjälpa till.
Den som är intresserad av Nordens och Frankrikes utgåvor kan studera
http://www.gpfs-online.org/
som ges ut av den franska studiegruppen Groupement Philatélique France Scandinavie. Katalogerna för de olika nordiska länderna omfattar äldre utgåvor med bra bilder. De senare årens utgåvor saknas i skrivande stund; Sverige fram till och med 1969 medan Åland är mer uppdaterat. Varianter blir redovisade och prissatta. Dessutom redovisas portosatser. Nyttan för en motivsamlare av denna katalog måste dock bedömas som tämligen begränsad.
En tyskspråkig katalog som säger sig ha ambitioner att bli heltäckande är
http://www.philadb.com
men dit är det lång väg. Vissa länder, vissa perioder finns registrerade och främst då äldre Tyskland med redovisning av en hel del varianter samt även vissa årgångar av Danmark, Slovenien och några andra länder. Underlaget är för litet för att sökfunktionen ska ge något egentligt användbart för en motivist. Denna katalog nämns här enbart för att visa att den uppmärksammats.
En katalog som hunnit betydligt längre är brittiska
www.stampsoftheworld.co.uk som växer för varje dag. Just nu omfattar den 257 000 sidor. Även här finns motivlistor som nog måste anses vara mer ambitiösa än vad de verkligen ger. Än så länge måste tilläggas. Jag hittar t.ex. inte Sveriges ugglefrimärken med sökordet ”Owls”. Ett tecken på vittgående ambitioner är att man även vill visa stämplar från världens alla postanstalter. För Sverige finns en lång lista med postanstaltsnamn, men de flesta orterna saknar än så länge stämpelbilder. I sann anglosaxisk anda har man struntat i våra å, ä och ö så tolkningen av ortnamnen kan vara en roande lek. Vad döljer sig bakom Oxaback, Raggard, Vinkol och Radom? Bifogade kartor visar läget för orten och rättstavat, så klarhet erhålls i vad det gäller. Här kan onekligen Sveriges ortstämpelsamlare göra en stor insats för att göra litet reklam för detta samlingsområde.
Dessutom vill man att visa exponat, ”exhibits”. Här finns bl.a. ett par riktigt trevliga motivexponat om jakt och fiske resp. fasaner som kan vara värt att studera för den som har fåglar i åtanke.
Mest utvecklingsbar i denna bukett av gratis frimärkskataloger på nätet verkar vara
http://www.stampworld.com
som säger sig vara störst i branschen. Den har nu tre år på nacken och det är beundransvärt hur mycket som åstadkommits med ideell krafter.
Katalogen finns på många språk, inklusive svenska. Efter ett antal klick på sajten, då du ser dig omkring, blir du uppmanad att registrera dig för att få fortsätta så ha gärna ett användarnamn och lösenord i tankarna. Registreringen är gratis. Det lönar sig verkligen att ha denna katalog tillgänglig! Mer än 500 000 frimärken i färgbild och förbluffande aktuell med nya frimärksutgåvor men hur komplett för alla frimärksländer den är kan jag inte bedöma. Beskrivningarna av frimärkena saknas nästan helt så sökningar efter ett motiv ger nästan ingenting. Hur mer exakta översättningar av kommande(?) motivbeskrivningar klaras av är en intressant fråga.
Sajten kan karakteriseras som ett frimärksfacebook med möjligheter till kontakter med andra likasinnade och till köp och försäljning av frimärken. Detta sker mellan registrerade medlemmar så katalogarrangören är inte inblandad. Köp är fria men säljare ska registrera sig som sådana och betala en avgift. Det finns länkar till frimärksklubbar över hela världen och till evenemang som utställningar och frimärksmässor.
En frimärkskatalog kan betecknas som databas, och om något inte finns i en databas går det heller inte att hitta. Det är definitivt enklare att raljera om vad som saknas, än att visa på vad som är bra. De stora katalogerna har börjat som enkla försäljningslistor någon gång på tidig frimärkstid och de har haft kommersiella orsaker att växa i storlek och kompletthet i takt med årens frimärksutgivning. När det gäller dessa internetkataloger ska vi nog respektera de ambitioner som utgivarna visar; de har inte haft möjligheten att starta från 1840, år noll när det gäller frimärken. Full av beundran för dessa nördars iver, arbetslust och intresse inser jag att de behöver all hjälp de kan få och det är fritt fram att hjälpa till. Har du något du kan bidra med, hjälp gärna till.
Tilläggas bör att de traditionella tryckta frimärkskatalogerna har internetversioner men de kostar sina modiga slantar att prenumerera på. Som medlem i Förbundet har du litet rabatt på Michel Online, som, än så länge, är klart överlägsen dessa gratis internetkataloger när det gäller sökmöjligheter. De traditionella katalogerna kan ha kampanjer med fri tillgång under en begränsad period och då gäller det även att passa på att utnyttja förmånen.
/Sten-Anders Smeds
Roll of Distinguished Philatelists, RDP, ”rullan”, instiftades 1921 vid The Philatelic Congress of Great Britain efter godkännande av HM kung George V som var första signatär. En inbjudan att signera rullan anses vara en stor filatelistisk heder, världens största. Ceremonin med signeringen sker fredagen 22 juli 2016 i kapellet vid S:t John’s College i Cambridge under Storbritanniens filatelistiska kongress.
Motiveringen i inbjudan lyder i översättning:
”Jonas Hällström f. 1972 Sverige
Jonas som bor i Lidköping arbetar med projektledning. Hans filatelistiska aktiviteter täcker alla fält. Han har erhållit stora guldmedaljer för sitt tematiska exponat The History of the Square-rigged Sailing Vessels.
Nuvarande samlarintressen omfattar Sverige 1975-1999, Australien 1963-1974, Sveriges posthistoria 1951-1971 och militära stridsfordon och han har erhållit guld- och stora guldmedaljer i tre olika klasser. Han har varit seminarieordförande och organisatör av Malmö International Philatelic Summits, och var ordförande för FIP:s tematiska kommission 2012-2014.
Han har publicerat eller varit redaktör för ett stort antal arbeten med en stor variation av innehåll inkl. volymerna 17 och 18 av Fakes, Forgeries & Experts och har varit FIP internationell juryman sedan 2006.”
Styrelsen för Svenska Motivsamlare SMS vill här gratulera sin medlem, styrelsesuppleant åren 1993-2001, sekreterare 2002-2010 samt
initiativtagare till och förste redaktör för föreningens medlemstidskrift MOTIVSAMLAREN 1997-2009.
Han är den andre av våra medlemmar som fått äran att signera; den förste var SMS hedersordförande Gunnar Dahlvig år 2000.
Vi vill rekomendera ett besök på siten www.stampontheweb.com med ett stort utbud av länkar till all möjlig filateli från hela världen
När vi i SMS styrelse år 1995 diskuterade utgivningen av skriften ”Motiv på svenska frimärkshäften. Del 2: 1980-1994” var vi fullt medvetna om att vi nog inte klarat av att tillfredsställande förklara ursprunget till forsbåten på häftesomslaget till häftet ”Allmogebåtar” från 1981. Vi beskrev den således enbart som ”norrländsk forsbåt”. Det var viktigare att få skriften publicerad än att vänta till dess frågan löstes mer tillfredsställande. Och tur var det, annars hade vi fått vänta många år.
Frågan är löst! Sven-Gösta Liljekvist, båtspecialist och dåvarande SMS sekreterare, har lyckats identifiera båten. I en bok såg han en bild som han kände igen: ett foto av en forsbåt i forsarna i Rautasjokk, Jukkasjärvi socken, taget 1905 av Kirunafotografen Borg Mesch. Rautasjokk/Rautasälven/Rautasätno är en biflod till Torne älv norr om Kiruna.
Här är ursprunget till bilden på frimärkshäftet designat av Martin Mörck. Stort tack Sven-Gösta och all heder!
Svenska Motivsamlare SMS har gett ut två häften som förklarar motiven på Sveriges frimärkshäften. Del 1 omfattar dem från åren 1904-1979 och del 2 dem från 1980-1994. Skrifterna kostar 40 kr per styck, inkl. porto och kan köpas genom förskottsbetalning till SMS plusgiro 45 45 67 – 9.
Forskning pågår på häftena från och med år 1995. Det är främst Arne Karlsson som undersöker motiven på häftena och genom enträgna frågor till konstnärerna har han fått dem att dra sig till minnes varifrån de hämtat förlagorna. En hel del är av intresse för hembygdsorienterade samlare.
Hur resultaten kommer att publiceras är en senare fråga. Vi är inte där än!
Sten-Anders Smeds, ordförande i SMS
Internet har på många sätt revolutionerat frimärkssamlandet med information, auktioner och kontaktskapande verksamheter. Dessutom visas ett antal exponat. Här kan du som nyfiken samlare beskåda och begrunda vilka andra likasinnade det finns, vad dessa likasinnade har hittat för frimärken och annat filatelistiskt material samt inte minst hur andra har monterat och använt sina fynd: titelsidor, planer, olika mängder text för varje objekt. Samt återigen, vilket material visas.
Alla med monteringsfunderingar har nämligen inte möjlighet att besöka utställningar för att studera hur andra har gjort. Sverige är ett vidsträckt och glesbefolkat land så utställare är sällsynta och sällan sysslar de med vad just du är ute efter. Att titta på exponat i datorn kan vara en lösning, dessutom en bekväm sådan, jämfört med att stå på värkande ben och hänga vid ramarna på en utställning där mycket annat kanske lockar. Och du har möjlighet att återkomma för nya studier. Samtidigt kan hemsidorna vara färskvara d.v.s. släckas ner och försvinna så det gäller att passa på. Av detta skäl är det heller ingen mening med att göra längre recensioner; när recensionen är klar har föremålet, exponatet, tagits bort eller av tekniska skäl inte är möjligt att studera.
Alla visade exponat är nämligen inte riktigt så där utställningsvärda, d.v.s. inte så bra, rent ut sagt. Litet mer självkritik av utställarna hade inte skadat. Samtidigt visas då en bredd som kan vara ämne för diskussioner och det är fullt möjligt att bredden faktiskt är medvetet vald på hemsidorna. Tycker du att något speciellt är värt att diskutera finns möjligheten att kontakta oss i SMS styrelse och andra motivpolitruker med frågor. Varför inte ta kontakt!
Här kommer en lista över ett antal hemsidor som kan vara av intresse för motivsamlare. Den är till stor del baserad på en lista i nov-dec 2014 numret av Topical Time, organ för American Topical Association. Ett gott råd för examineringen är att det kan finnas en hel del intressant ur motivistisk synvinkel finns att hämta även bland exponaten med helsakser och posthistoria.
www.exponet.info/index.php?lng=EN En stor utställning är den tjeckiska Exponet och adressen ger den engelskspråkiga versionen. I den vänstra kolumnen, klicka på ”Selection of exhibits by Exponet class”, välj t. ex. ”Thematic philately” eller ”Open Class”, sedan ”select”. Exponaten följer i bokstavsordning. Tänk på att utställare kan använda rubriker som är mer roliga än informativa.
www.fipthematicphilately.org är hemsidan for FIP:s motivkommission men är i skrivande stund (månadsskiftet januari-februari 2015) inte aktiv. Här har i alla fall rekommenderats exempel på planer och exponat, således på tämligen avancerad nivå och finns med i denna sammanställning i hopp om att den aktiveras snarast. Där har nämligen funnits en hel del annat som kan vara av intresse för nyfikna motivsamlare.
www.bdph.de leder till BDPh, Tyska Filatelistförbundet. I tabellen till vänster hittar du ”Exponate Online” att klicka. Alternativt går det att använda en direktlänk www.exponate-online.de/e_verteiler.asp . Här finns exponat från olika utställningsklasser. ”Thematische Sammlungen” är självfallet tematiska samlingar medan ”Einrahmen” är enrams samt ”Exponate der offenen Klasse” är Openklassen. De flesta exponaten är textade på tyska.
www.cift.it/modules.php?name=Gallery&idl=eng . Många fina exponat finns att betrakta hos de italienska motivsamlarna CIFT, Centro Italiana di Filatelia Tematica, inte enbart italienska.
www. motivsamler.dk/eksponater . Våra danska vänner visar åtta exponat.
www.zgpzf.pl/gef/index.php?lang=EN visar sådana från medlemmar ur polska filatelistförbundet. Många är på polska, och många handlar om fåglar. Klicka på ”enter to gallery” samt välj engelska flaggan ifall kunskaperna i polska känns rostiga.
www.americantopicalassn.org/exhibiting.shtml USAs American Topical Association visar sådana som fått höga bedömningar vid dess årliga utställningar.
www.aape.org är hemsidan för Amerikanska förbundet för filateliutställare, American Association of Philatelic Exhibitors, AAPE, och under fliken ”Exhibits online” finns ett stort antal exponat, däribland många tematiska.
www.stamps.org/online-exhibits . En annan USA organisation, American Philatelic Society visar även tematiska på sin hemsida. Klicka på Thematic/Topical.
www.thema-briefmarken.ch/index.php?id=sammlungen är schweiziska motivsamlarföreningens exponat. Här finns även enramsexponat, Open (Offene Klasse) samt exponat för egen glädje (Nach Lust und Laune).
www.ffap.net/Collections/index.php från Frankrikes förbund för frimärksklubbar visar exponat ur alla utställningsklasser, inklusive THE – Philatélie thématique och COV – Classe ouverte (Open), som sig bör, det gäller ju Frankrike, textade på franska. Här finns bl.a. ett trevligt hembygdsexponat om staden Marseille.
Scoutsamlare i Scouts on Stamps Society International visar ett antal exponat i www.sossi.org/exhibits/exhibit.htm under rubriken ”SOSSI Exhibits Collection”. Här finns norske Hallvard Slettebøs guldmedaljbelönade men även sådana av mycket lägre dignitet.
Det finns även enskilda samlare som gärna visar sina skatter på egen hemsida. En är flamländaren Johann Vandenhaute som på www.vandenhaute.net visar data, skrivmaskiner, blomman edelweiss samt choklad. Hans dataexponat fanns utställt på utställningen Skivaryd 2011 i Skillingaryd. Johann anger sina utställningsresultat och ändringar för varje utställning så han uppdaterar sannolikt exponaten även på hemsidan.
Detta sker inte alltid. Många internetexponat har en hel del år på nacken så man får anta att det är fråga om äldre versioner. Många återkommer i flera av dessa samlingar. Men trots det är de sevärda.
Sten-Anders Smeds
SMS stora pris, vandringspris för bästa exponat i motivklassen delades ut vid den nationella frimärksutställningen Wernamo 2015. Priset innehas numera av vår medlem Andreas Tärnholm som uppnåde 85 poäng och stor vermeil för sitt exponat om handboll, This is Handball.
Resultat i Motivklassen Wernamo 2015
Andreas Tärnholm This is Handball 85 p
Klas-Erik Klasson Kyrkans heliga år 83 p
Sten Wadensjö Inte bara en bisyssla 77 p
Giselher Naglitsh Glasets mångfald 75 p
Nu publicerar vi ett komplett nummer av Motivsamlaren. Tidskriften skickas ut till Motivsamlarnas medlemmar 2 gånger om året
Vem spelar rollen av reformatorerna Olaus Petri och Mikael Agricola?
Frimärket till minnet av den religiöse reformatorn Olavus (Olaus) Petri (1493-1552) ska enligt frimärkskatalogerna föreställa honom predikande i predikstolen i Stockholms Storkyrka. En rimlig förklaring eftersom han bl.a. verkade som kyrkoherde där. Så långt allt väl.
När man sedan i Finland år 2007 skulle hylla Finlands reformator och skaparen av det finska skriftspråket Mikael Agricola (ca 1507-1557) gjorde man det med ett block med utdrag ur den första finskspråkiga ABC-boken och där frimärket visade samma motiv som Sveriges Olavus Petri-märke. Denna bild är hämtad ur Agricolas Rucouskiria Bibliasta, Bönebok ur bibeln, av år 1544 och visar en predikande präst, en andäktigt lyssnande menighet och en man som hanterar långved utanför kyrkan.
Agricolas finskspråkiga bönebok med 900 sidor med tryck i rött och svart och mängder av bilder anses vara en av de främsta och mest påkostade uppbyggelseböckerna i den nya evangelisk-lutherska världen; en värld som brutit med den katolska kyrkan i Rom.
Konsthistorikern Anna Perälä har behandlat Agricolas arbeten i sin bok utgiven 2007: Mikael Agricolan teosten painoasu ja kuvitus, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 923 (Typografi och illustrationer i Mikael Agricolas verk, Finska Litteratursällskapets Handlingar 923).
Bilden med prästen i predikstolen användes av Agricola för att symbolisera katekesens tredje bud: ”Tänk på vilodagen så att du helgar den.” Helgandet skulle ske genom gudstjänstbesök. Under gudstjänsttid var det inte tillrådligt att göra annat! Att lyssna till predikan var viktigt; den hölls på det egna språket till skillnad från de tidigare katolska prästernas mässande på obegripligt hokus-pokus-latin.
En hädisk tanke: kan den vedstaplande mannen trots allt vara en kyrkovaktmästare som har till uppgift att elda i kyrkan för att hålla värmen för menigheten som sitter i draget från det jättestora öppna fönstret?
Det stora fönstret som inte hör hemma i den tidens kyrkoarkitektur tar Anna Perälä, och de referenser hon anger, som bevis på att bilden inte visar någon verklighet; den ska endast tolkas symboliskt. Om inte kyrkan är verklig, kan den heller inte vara Storkyrkan i Stockholm. Vem är då den predikande mannen i predikstolen? Knappast Olaus Petri, således.
Bilden, träsnittet, är sannolikt av tyskt ursprung, skuren av en okänd tysk konstnär. Den ingår nämligen i en serie småbilder som förekom i olika skrifter under reformationstiden. Anna Perälä nämner som exempel den andra upplagan av Olavus Petris Postilla, tryckt i Lübeck 1537 och 1538, Justus Jonas Katekes, tryckt i Wittenberg 1543 samt den svenska handboken ”Een Handbook ther uthi Döpelsen och annat mehr Christeligha förhandlas”, tryckt i Stockholm 1557. Bildernas ursprung eller direkta förebilder är dock okända.
Agricola med sina finskspråkiga böcker var sannolikt det Kungliga tryckeriets i Stockholm största enskilda kund och Perälä antar att det var på hans initiativ som de tyska träsnitten kom i användning i Sverige.
Av Sten-Anders Smeds
Tre Kronor alltid hemmalag?
Frimärket till VM 2002 som spelades i Sverige visar Mats ”Sudden” Sundin som hakar Finlands Raimo ”Raipe” Helminen. Märket är formgivet av Lars Sjööblom och baserar sig på ett foto från VM i Schweiz 1998. Här möttes Sveriges Tre Kronor och Lejonen från Finland tre gånger, dels i mellanrundan inför semifinalerna 1-0, samt i två finalmatcher 1-0, resp. 0-0. Sveriges Tre Kronor blev således världsmästare.
I ett sexsidigt reportage om gravören och frimärkskonstnären Lars Sjööblom i finska Filatelisti, nummer 10/2002, nämner Sjööblom att märkesutseendet ändrades i ett sent skede. I den aktuella matchen var Finland nämligen lottat som hemmalag och spelade i sin vitdominerade hemmadress, medan Sverige spelade i sina mörkblå ”bortalagströjor”.
Inför VM på hemmaplan ansåg man att
det skulle vara mer lämpligt att Sundin i Sveriges Tre Kronor skulle figurera i sin mer välkända gula tröja och så blev det. Sudden och Raipe fick byta om inför det slutgiltiga frimärket.
På sidobilden till Postens förstadagsbrev spelar Tre Kronor i den blå dressen, men tyvärr, denna sidobild är inte är användbar i motivsamlingen.
Men frågan kvarstår: blev Sundin utvisad för hakningen?
Och var hittar vi Tre Kronors bortalagsmundering? Kanske på något utländskt frimärke? Vad vet ishockeyspecialisterna?
De märken som gavs ut för 2013 års VM visar spelare som alla är klädda i de gula tröjorna, av olika årgång.
Ur motivsamlaren nr 32 av Sten-Anders Smeds
